Hägra
Hej.
Någonting som jag verkligen saknar är Hägra. Kanske inte själva bostadssituationen med en lägenhet ovanpå en bygdegård, lite väl obehagligt för min del. Men det är en plats som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag har så många fina och roliga minnen därifrån. Det är oxå det första stället som känts som hemma om man bortser från barndomshemmet.
Jag saknar utsikten, naturen, promenadvägarna, baksidan... Året jag bodde där flög förbi. Det är inte en överdrift när jag säger att det är det bästa året i mitt liv hittills. Det beror naturligtvis på fler aspekter än enbart Hägra, men det spelade definitivt en roll i det hela. Jag tycker att Hägra är ett väldigt fint och mysigt ställe.
Jag saknar att inte ha folk så himla tätt inpå hela tiden. I Hägra bodde vi själva på en tomt, men hade ändå nära till grannar. När man bor i en lägenhet som vi gör nu så bor och är man runt folk hela tiden. Jag saknar att kunna gå ut och att det inte är folk överallt. Jag vill gärna ha folk i närheten, men inte uppi mig jämt. Hägra var perfekt på det sättet. När till grannar men inte för nära.
Jag vill definitivt bo på ett ställe som Hägra i framtiden. Kanske inte just Hägra, men en liknande plats där det är nära till grannar men ändå avskilt liksom. Där man har naturen runt hörnet och man kan pyssla på med det man vill utan att man känner att man stör någon annan. Jag vill kunna ha möjligheten att ha hundarna lös på gården eller ha häst eller ta en skogspromenad osv. Det är sånt jag tycker om. Jag trivs uppenbarligen inte i en lägenhet omringad av folk, köpcentrum, bilar och höghus. Inte min grej. Nej, just nu längtar jag tills vi är färdiga här helt enkelt.
Bild från baksidan i Hägra.
